Skitrunda

Ni vet den där känslan innan man ger sig ut och man bah ”I got this!” och besvikelsen som infinner sig, när man efter 20 meter känner sig som en stelopererad sjöko? Så var min löparrunda.

Benen var tunga och det kändes som jag sprang med vaderna. Fick t.o.m gå lite emellan. Fick håll efter knappt en kilometer och den satt i resterande två. Hjärnspökena var även dom ganska aktiva. Nä, fy bövelen en sån skitrunda!

Som när man drömmer att man måste springa nånstans pga panik, men inte kommer nånstans. Man kämpar och tar i tills man blir helt slut men det går i ultra rapid. Som att springa med Carolas fläkt framför sig.

Nä du skitrunda, må du aldrig komma åter.

Blogg100 nr. 6

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s